För familjen Hamoud som anlände till Sverige från Syrien har Community Support och matchningen med volontärerna gjort stor konkret skillnad i deras vardag. Inte bara har det gett dem en direkt koppling till etablerade svenskar och det svenska samhället, det har även gett ett helt nytt självförtroende. Asmaa, mamman i familjen, beskriver hur hon har upplevt en tydlig förändring i sitt mående tack vare matchningen med volontärerna. ”Jag har lärt mig jätte, jättemycket. Nu har jag blivit modig. Jag har blivit modig på grund av dem”, berättar Asmaa och framhäver hur volontärernas uppmuntran har stärkt hennes självtillit och mod och bland annat gjort så att hon nu vill lära sig att cykla och upptäcka med av sin nya stad.
För Hiba, en av Asmaas döttrar, har matchningen förändrat hennes syn och optimism på framtiden i Sverige: “Förut hade jag inga mål. Men nu när jag har träffat de här tre så känner jag att jag måste göra någonting, nu har jag mål. De pratar med mig, de hejar på mig och säger att jag kan göra allting”, säger Hiba och förklarar hur volontärernas stöd och vägledning har hjälpt henne att sätta upp nya mål för sin framtid. Hon nämner särskilt hur hon har fått hjälp med jobbsökande och utbildning, något som tidigare kändes överväldigande. “Jag vill klara körkortet och språket det här året och sedan börja studera till sjuksköterska”, förklarar Hiba.
Förut hade jag inga mål. Men nu när jag har träffat de här tre så känner jag att jag måste göra någonting, nu har jag mål. De pratar med mig, de hejar på mig och säger att jag kan göra allting.
Sofia, 29, ville bli volontär då hon själv alltid har haft ett starkt engagemang för flyktingfrågor, influerat av nära vänner som själva kommit till Sverige som flyktingar. Hon sökte uppdraget för att kunna bidra till att nyanlända känner sig välkomna i Sverige och för att få möjligheten att lära känna människor från andra kulturer. När hon berättar mer om sin upplevelse och vad hon själv har lärt sig förklarar hon att hon har kunnat knyta kontakter till människor som hon antagligen inte annars hade träffat. Hon reflekterar även över vad hon själv har kunnat bidra med och hur det känns att kunna erbjuda det stödet: “Jag har känt att jag har kunnat ge ganska handfasta råd om hur det är att leva här i Sverige och det känns ju såklart bra för det kostar ju mig absolut ingenting att bara berätta om hur vi gör här.” Hon har fått en särskild relation till döttrarna i familjen: “Det största utbytet för mig har varit med tonårstjejerna i familjen. De har kunnat öppna upp sig till mig. Det känns fint att kunna vara en förebild och en trygg person för dem.”
Sofia nämner även styrkan i att matchningen sker i grupp och att de alla tre har kunnat komplettera varandra bra. Gruppsamarbetet är någonting som även volontärerna Sam och Fanny lyfter. Det innebär inte endast att man delar på ansvaret utan även att man får möjlighet att bidra med just det man själv kan och är bra på. “En stor förklaring till succén som detta uppdrag har varit är att vi gjort detta i grupp. Allt står inte och faller på en person, utan vi alla hjälps åt och vi volontärer har alla lite olika roller och syn på exakt vad vi bör bidra med i uppdraget. Det gör att det blir ett djup i mötena där flera kan bidra”, förklarar Sam.
Sam, 29, engagerade sig med en stark vilja att ge nya svenskar en bättre start i Sverige och skapa förutsättningar för integration, han såg detta som en möjlighet att både påverka positivt och lära sig själv. ”Jag sökte uppdraget för att det är viktigt att de som kommer till Sverige som flyktingar får så bra förutsättningar som möjligt”, säger han. Tillsammans har familjen och volontärerna hittat på många olika saker tillsammans. Sam berättar om middagar och picknickar i parken, där de har spelat både fotboll och den svenska klassikern, kubb. En minnesvärd händelse var när familjen bjöd över alla för att bryta fastan under Ramadan, där de fick smaka på en rad traditionella rätter. ”Det var en succé där familjen såg till att vi absolut inte gick hem hungriga och vi satt i många timmar och bara pratade om allt möjligt”, minns Sam.
När Fanny, 31, beslutade sig för att bli volontär inom Community Support, var det med en stark önskan av att göra något gott för samhället samtidigt som hon ville lära sig mer om andra kulturer och förstå processen av hur det är att komma till Sverige som kvotflykting. En minnesvärd stund för henne tillsammans med gruppen var när hon bjöd hem alla hem till henne, trots hennes nervositet inför tillfället: “Jag tyckte jättemycket om när de kom hem till mig på middag även om jag var ganska nervös innan”, tillägger hon. På frågan om vilken den största lärdomen som hon tar med sig är svarar hon “Hur otroligt roligt det är att få ta del av någons resa och hur mycket jag har skrattat varje gång vi träffats.”
Det roligaste med volontäruppdraget har varit att få komma så nära en familj som jag säkerligen aldrig annars hade gjort! Och att få känna att jag hjälper en medmänniska, det mår alla bra av. Att sådana enkla saker som att erbjuda skjuts i bilen hem kan betyda så mycket för någon annan.
En stor förklaring till succén som detta uppdrag har varit är att vi gjort detta i grupp. Allt står inte och faller på en person, utan vi alla hjälps åt och vi volontärer har alla lite olika roller och syn på exakt vad vi bör bidra med i uppdraget. Det gör att det blir ett djup i mötena där flera kan bidra.
Att få möjlighet att lära sig språket är en central del av att börja känna sig som en aktiv medborgare i sitt nya land. Asmaa beskriver hur volontärerna har hjälpt henne att lära sig svenska och varit en central del i hennes språkinlärning. Hon nämner att de har fått henne att övervinna sin skam över att prata svenska och att hon nu kan kommunicera med större säkerhet. “Förut grät jag väldigt mycket. Jag kunde inte språket, jag var ledsen och stressad. Men inte längre. Om jag säger fel när jag pratar så kan jag nu skratta åt mig själv, förut blev jag i stället ledsen”, berättar Asmaa.
Hiba bekräftar också hur viktigt det är att ha stöd i språkinlärningen, utanför skola och SFI. Hon nämner särskilt Sofia, Sam och Fannys tålamod och ödmjuka bemötande när det gäller hennes språkutveckling. De har lärt henne vikten av att vara lugn när hon pratar svenska och inte bli för stressad över att råka säga fel. Hon förklarar hur de aldrig har skrattat när hon har uttryckt sig grammatiskt fel utan istället ger förslag på hur hon kan uttrycka sig för att det ska bli rätt.
Asmaa Hamoud
Att insatser på individnivå även kan få effekt på samhället i sin helhet är ingen nyhet. Fanny beskriver det som att en sådan här insats för individen kan innebära en känsla av att vara en aktiv och engagerad del av samhället, att man engagerar sig för att skapa det samhälle man vill se och leva i. För samhället som helhet bidrar det till en större sammanhållning och öppenhet, där människor möts och ser varandra.
Sam instämmer och uttrycker även att det är en fråga där det är svårt att skilja på samhället och individen, då de är så nära sammanlänkade. Han menar att Community Support-matchningar får en positiv påverkan på individen i form av en starkare känsla av samhörighet och gemenskap, och i förlängningen en lyckligare individ. Det i sin tur resulterar i ett varmare och gladare samhällsklimat där personer har större förståelse för varandras olika bakgrunder och kulturer.
Jag tror att det är den här typen av engagemang och möten både kan inspirera och generera en massa nya idéer och tankar för samtliga inblandade samt att det bidrar till en djupare förståelse människor emellan. Det är hälsosamt både för individen och för samhället. Det är kul att få känna att man är en proaktiv del av samhället och viktigt att förstå att även samhället blir vad man gör det till.
Community Support är en del av det utvecklingsarbete som Kompis Sverige genomför under perioden 2023-2025. Arbetet finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) med målsättningen att bidra till att utveckla målgruppsanpassade och skalbara lösningar för vidarebosatta kvotflyktingars sociala integration.
Läs gärna mer om Community Support och hur du kan engagera dig:
